Skriv ut
 

Mer tid krävs för planering av vidkraftsområden längs kusten

Juni 2010
Mer tid  måste ges planeringen av stora vindkraftsområden på grunt vatten vid kusten, tills grundområdenas naturvärden under vattenytan och verkningarna av vindkraftens utbyggnad har utretts. Om man vill bygga ut vindkraften till havs snabbt, bör den riktas in på områden, där djupet är mer än 15-20 m, utanför grundvattnet.    

Man planerar att under innevarande decennium bygga 1 000 -1 400  vidkraftverk i de finländska kustvattnen. Samtliga vindkraftsprojekt är planerade att byggas på grunt vatten, där vattendjupet är under 15 m, i de flesta fall under 10 m. Det vattenskikt, som med avseende på växter och alger är tillräckligt belyst, sträcker sig i det södra havsområdet utanför skärgården, ner till ett djup på 15-20 meter och i Bottniska viken till drygt 10 m. Sådana grundområden är uppenbarligen ett koncentrat av lokal diversitet, som har rikligt med musslor, övriga bottendjur och fiskar. 
 
De planerade vidkraftsområdenas inverkan på fiskens reproduktions- och födoområden är okänd

På de yttre grundbankarna är vattnet renare och vid isfria förhållanden svalare än på grunda bottnar närmare fastlandet. Beroende på sina särdrag är de viktiga för de organismer som är anpassade till förhållandena, exempelvis som reproduktions- och födoområden för vissa fiskarter. Av nyttofiskarna använder uppenbarligen till exempel strömming och sik dessa som lekområden. Under perioder med varmt vatten är områdena sannolikt viktiga födoområden för flera av kustens kallvattenarter, som sik och öring, 

Då vindkraften byggs ut sker bestående förändringar i havsbotten i området där vindkraftverkens fundament står och på platser där de kablar, som förenar vindkraftverken, är dragna. Undervattensarbeten påverkar förutom den havsbotten som bearbetas och dess närområde, tillfälligt också vattenkvaliteten i omgivningen. Då bottnen förändras eller täcks försvinner också eventuell växtlighet och bottenfauna, vilket direkt påverkar bland annat fisken, eftersom födan, skyddade platser och lekbottnar försvinner.   

Buller och magnetfält kan förorsaka ändrat beteende

Mycket lite forskningsresultat finns tillsvidare att tillgå om de tidiga effekterna under vattnet exempelvis på fisk, från vindkraftverk som tagits i bruk. Rotorns rörelser åstadkommer buller och skakningar under vattnet. Man har observerat att fiskar antingen skräms eller lockas av ljudet. Fisk, som kontinuerligt lever i vindparksområdet, t.ex. småväxta bottenarter, antas anpassa sig till ljudet, men eventuella problem kan uppstå exempelvis för lax, strömming och sik, som rör sig över stora områden och enbart använder de yttre grundbankarna som vandrings-, födo,- och reproduktionsområden under vissa tider. På basen av preliminära beräkningar skulle strömmingen kunna höra ljud under vattnet från ett vindkraftverk på ett avstånd av c. 4-5 km. 

Rotorbladen åstadkommer tidvis ljus- och skuggeffekter i närheten av vindkraftverket. De flesta fiskarter reagerar på hastiga förändringar i ljus och skugga genom att fly. 

Djurarter, som tar hjälp av magnetfältet kan bli störda i sina vandringar av de magnetfält som kabelnätverken framkallar. Området är i stort okänt, men man har märkt att magnetfält förorsakat förändringar i vandringsbeteendet åtminstone hos ålen.

Det är möjligt, att fiskar som rör sig över större områden undviker grundområden med vindkraftverk och inte som tidigare använder dem som födo- och lekområden. För vandringsfiskarna utgör de vindkraftsområden, som är skissade tätt intill varandra på Bottniska vikens och speciellt Bottenvikens grundbankar, en betydande risk, eftersom de sammanfaller med laxen vandringsleder till Torne och Simo älvar.  
 
Beslutsfattarna saknar forskningsinformation

Inom flera av de vindkraftsprojekt, som planeras för kustens grundområden, pågår eller färdigställs den bedömning av kraftverkens miljöpåverkan, som förutsätts i lagen. För utvärderingarna har man gjort fågelkarteringar i terrängen. Den påverkan som sker under vattnet har man däremot försökt bedöma utan fältundersökningar. I områden, som är dåligt kända, är t.o.m. stora förändringar svåra att upptäcka utan undersökning.

På basen av de utvärderingsrapporter om miljöpåverkan, som hittills gjorts, är det inte möjligt att göra en tillförlitlig bedömning av miljöpåverkan under vattnet. Ansvaret för situationen är på väg  att föras över till miljötillståndsmyndigheterna, som är tvugna att ta beslut på basen av mycket knapphändig information och med stram tidtabell.

Situationen påminner om då Östersjöälvarna byggdes ut för vattenkraftsproduktion.  Skadeeffekterna underskattades och man framhöll den rena energin från vattenkraften.   Olägenheterna för vandringsfisken och fisket blev ändå uppenbara inom några år. Med nuvarande kunskap kunde man ha undvikit en del av olägenheterna för vandringsfisken bl.a genom att i samband med kraftverken bygga fisktrappor och något kraftverk hade möjligen blivit obyggt.

Förrän man bygger vindkraftverk på kustens grundbankar borde man kartlägga de naturvärden som finns under vattnet på grundområden längs hela kusten och ta reda på vindkraftens inverkan särskilt på fiskar, fåglar och havslevande däggdjur. Först därefter kan man placera vindkraftverken i havsområdet på ett sånt sätt, att skadorna på miljön kan hållas på en kontrollerbar nivå. Karteringen kunde göras till priset av några av de vindkraftverk som planeras i havet och en realistisk bedömning av den tid det skulle ta är 5-10 år. 

Ett annat alternativ är att bygga vindkraftverken på mindre känsliga områden utanför grundbankarna, vilket kännbart skulle minska riskerna för miljöpåverkan under vattnet. I södra Östersjön planerar man redan nu att bygga vindkraftverk där djupet är 30 meter och teknik finns redan klar för djup t.o.m. på 40 meter.   

Mera information från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet:
forskare Antti Lappalainen, tlf 0400 143 031


Till ingångssidan

Kommentarer