Skriv ut
  31.5.2010

Bild: Miljöförvaltningens bildbank / Riku LumiaroJordbruket i Finland måste anpassa sig till föränderligt klimat

I värsta fall kan klimatförändringen leda till att strävandena att minska näringsbelastningen från jordbruket blir en kapplöpning mot tiden. Framtidens regniga och milda vintrar kan eliminera de framsteg som nåtts. Det behövs alltså omfattande anpassningsåtgärder.

Sedan år 1995 har man i allt större skala utfört åtgärder inom ramen för miljöstödsystemet för jordbruket. De mest betydande och arealmässigt omfattande förändringarna har gällt jordbearbetningen, växttäcket under vintertiden och gödslingsmängderna. Under de senaste fem åren har man sett en betydande förändring mot det bättre. Förutom åtgärderna på själva åkrarna har ett stort antal skyddszoner grundats.

Trots åtgärderna inom jordbruket har konsekvenserna inte synts i uppföljningen av små avrinningsområden. Det verkar som om åtgärderna inte skulle ha minskat belastningen från jordbruket. Samma uppföljningsdata, vattenprov från flera år, kan också betraktas ur ett annat perspektiv. Det är helt möjligt att åtgärderna inom jordbruket faktiskt har minskat belastningen från jordbruket även om det inte syns i uppföljningar på avrinningsområdets skala.  

Stora variationer mellan de senaste tidernas hydrologiska år

En central osäkerhetsfaktor i uppföljningen är den stora variationen av belastning mellan olika år vilket beror på de hydrologiska variationerna. Särskilt i början av 2000-talet var flera år hydrologiskt sett exceptionella. Inom avrinningsområdet av Aura å var skillnaden mellan den minsta och största årsbelastningen från jordbruket nästan trefaldig. Så här stora variationer mellan åren gör det praktiskt taget omöjligt att se vad man har åstadkommit med åtgärderna inom jordbruket.

Den ena ändan av den hydrologiska variationsskalan – regniga och milda vintrar – exemplifierar framtidens förhållanden. När jordbruksproduktionen sker under öppen himmel och vädret blir med tanke på belastningen allt besvärligare, behövs det omfattande anpassningsåtgärder för att kontrollera näringsbelastningen. En tröst i detta läge är att man redan har tagit i bruk de flesta av de åtgärder som behövs. Det är nu snarast fråga om hur omfattande dessa åtgärder kan bli och hur de bör fokuseras. Det är möjligt att fokuseringsbehovet upphör om klimatförändringen gör det nödvändigt att alla åtgärder måste genomföras på alla åkrar.

Olika situationer, klimatförändringens konsekvenser för näringsbelastningen och anpassningsåtgärder studeras med hjälp av olika slags modeller. Modellstudierna kommer att vara av central betydelse även i framtiden. Modeller behöver som stöd modern apparatur för uppföljning av avrinningsområden. Utan dessa satsningar kommer osäkerheten kring jordbruksåtgärdernas konsekvenser och anpassning till klimatförändringen att fortsätta ännu länge. 

Text: Markku Puustinen
Bild: Miljöförvaltningens bildbank / Riku Lumiaro

Mer information: Agronom Markku Puustinen, SYKE, tel. 040 700 3795, förnamn.efternamn@miljo.fi