Tulosta suomeksi
 

Juni 2009

2/4 2009
*

Forskning kring landsbygdsfamiljernas vardag

MMM kuva-arkistoTjänsterna inom social- och hälsovården samt den grundläggande utbildningen ligger till grund för välfärden och fungerar som ett stödjande nätverk i vår vardag. Verksamhetsmiljön för organiserandet av tjänsterna håller emellertid på att förändras kraftigt. Behovet av tjänster ökar samtidigt som de ekonomiska specialvillkoren för organiserandet av tjänsterna skärps.

Särskild uppmärksamhet måste fästas på landsbygden där utmaningarna vad gäller tillgängligheten till tjänster och fungerande förbindelser är annorlunda än i städer och tätorter. Ett av Paras-reformens centrala mål är att öka kommuninvånarnas möjligheter att delta i planeringen och genomförandet av tjänster som gäller dem själva och på det sättet ge planeringsarbetet en mer lokalbetonad prägel ut-ifrån kundernas behov. För att nå dessa mål krävs att man lyssnar på kommuninvånarna samt kartläg-ger och undersöker deras åsikter.

Doktorsavhandlingen  Hyvinvointi ja arjen sujuvuus maaseudulla - Perhepalvelujen saatavuus ja toimivuus kuntalaisten silmin (sv. Välfärd och smidig vardag på landsbygden – kommuninvånarnas åsikt om tillgången till familjetjänster och hur de fungerar) går in för att granska möjligheterna att bo på landsbygden och få vardagen att löpa med utgångspunkt i tillgängligheten till de tjänster som familjerna använder sig av. Förutom social- och hälsovårdstjänsterna är också skolor, daghem, kulturtjänster samt tjänster i anslutning till boende och motion viktiga.

Forskningen inriktar sig på tre kommuner i mellersta Finland, Multia, Pihtipudas och Saarijärvi, som hör till den glest bebodda landsbygden enligt jord- och skogsbruksministeriets indelning i landsbygds-typer.

För analys av erfarenhetsbaserade fakta och konkreta verksamhetsmodeller används fältarbete: stoff samlas in genom intervjuer, observationer och exempelvis i samband med byautfrågningar. Till be-skrivningarna av servicestrukturerna hör också kommunspecifika casematerial som ger bakgrundsin-formation. De samlas in från dokument samt genom intervjuer med dem som använder och producerar tjänsterna.

De centrala forskningsfrågorna är hur människorna själva definierar sin välfärd, vilken betydelse bas-servicen har när det gäller att definiera god livskvalitet samt erfarenheterna av landsbygden som bo-ningsort och vardagsmiljö. Forskningen ger en bild av de lokala tjänsterna på landsbygden, deras till-gänglighet, eventuella luckor i servicen och goda servicerutiner som lämpar sig för landsbygden.

Forskningen lyfter fram
1) kommuninvånarnas synpunkter på sin välfärd samt på landsbygden som boendemiljö
2) människornas erfarenhetsbaserade skildringar av användningen av tjänsterna
3) beskrivningar av lokala sätt att organisera tjänster och tjänsternas tillgänglighet
4) modeller för goda servicerutiner.

Den påbörjade forskningen anknyter till uppföljnings- och utvärderingsundersökningen Sosiaalipalveluiden muutossuunta: Paras vai palveluaukko?. (sv. Socialservicens förändringsriktning: Paras eller servicelucka?) som utförs vid Institutet för hälsa och välfärd. Forskningen finansieras av bl.a. Lands-bygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR). Doktorsavhandlingen utarbetas vid institutionen för historia och etnologi vid Jyväskylä universitet.

Ytterligare upplysningar: Pilvi Hämeenaho, pilvi.hameenaho@jyu.fi, tfn 0206107560, Katja Ilmari-nen, katja.ilmarinen@thl.fi tfn 0206107553

Till ingånssida