Historia

Den franska kemisten och etnologen Jacques Puisais utvecklade Saperemetoden. Han tog fram metoden 1974 genom att kombinera resultaten av den senaste vetenskapliga forskningen. Sedan dess har metoden använts i lågstadieskolorna i Frankrike. Metoden spreds till Sverige under 1980-talet, och där har lärare i huslig ekonomi och klasslärare sedermera utbildats i metoden. Under 2000-talet började Livsmedelsverket i Sverige använda Saperemetoden som ett redskap i syfte att öka skolmåltidernas popularitet.

På initiativ av näringsterapeut Arja Lyytikäinen kom metoden till Finland. De första lektionerna enligt Saperemetoden hölls i Kuopio vid Länsi-Puijon alakoulu 2001, när hushållslärare Riitta Cederberg började anpassa och utveckla metoden för finländska skolor med den svenska boken ”Mat för alla sinnen” som grund. Inom dagvården i Jyväskylä genomfördes projektet Salapoliisi Sapere ja koekeittiö (Detektiv Sapere och provköket), som anpassade Saperemetoden för användning inom småbarnspedagogiken. Projektet finansierades av social- och hälsovårdsministeriet. I försöket deltog Pupuhuhdan toimintakeskus samt daghemmen Taikalamppu och Pohjanlampi.

Institutionen för livsmedelsteknologi vid Helsingfors universitet genomförde under åren 2004–2007 ett forskningsprojekt med namnet Miten huomispäivän kuluttajan elintarvikkeita koskevat laatuodotukset rakentuvat ja säilyvät (Hur kvalitetsförväntningarna på livsmedel hos morgondagens konsument byggs upp och bevaras). Projektet leddes av professor Hely Tuorila och finansierades av jord- och skogsbruksministeriet samt ingick i forskningsprogrammet Kuluttajat, elintarvikkeet ja luottamus (Konsumenter, livsmedel och förtroende). Lektionerna i forskningsprojektet planerades med tillämpning av Saperemetoden, och de praktiska ramarna för projektet Smakskolan utgjordes av den finska normalskolan i Vik, som hör till Helsingfors universitet.

Projektet Hälsomål, som kartlade de högre årskursernas kostvanor och välbefinnande samt genomfördes i ett samarbete mellan Folkhälsoinstitutet, Brödfakta rf och Finlands Hjärtförbund rf under åren 2007–2008, studerade kostvanorna och hälsan hos eleverna i grundskolans årskurser 7–8 samt möjligheten till förbättringar. I projektet deltog sammanlagt 12 högstadie- eller enhetsskolor på tre olika orter (Lahtis, S:t Michel och Tammerfors). I undervisningsmetoderna ingick även tillämpningar av Saperemetoden som hade anpassats för högstadieskolor.