Ett viktigt motiv för jakten är möjligheten att skaffa kött från naturen. Den möjligheten utnyttjade år 2009 de c. 230 000 jägare, som minst en gång jagade småvilt eller älg under jaktsäsongen. Jägarnas byte blev totalt c. 11 miljoner kg ätbart viltkött. Det ekonomiska värdet av detta var 78 miljoner euro. Värdet är mycket teoretiskt, eftersom endast en minimal del av köttet är föremål för kommersiell handel.
Till antalet jagades mest fågel. År 2009 fick man över 500 000 sjöfåglar, varav häften var gräsänder. Till det kom 200 000 skogshönsfåglar och 300 000 st av annat fågelvilt, bland annat fasaner och ringduvor. Sammanlagt gav fågelviltet drygt 0,5 miljoner kg kött.
Jaktbytet av skogs- och fälthare var totalt 300 000 st vilket uppskattningsvis gav 0,6 miljoner kg kött. Övriga, mer fåtaliga viltarter som bäver, björn och vildsvin gav c.0,1 miljoner kg kött.
Jämförd med annat vilt är älgen överlägsen som köttproducent. År 2009 sköts omkring 62 000 älgar och närmare 26 000 vitsvanshjortar. Det resulterade i 8,2 miljoner kg älgkött och 1,2 miljoner kg hjortkött. Knappt 4 000 rådjur sköts vilket gav c. 50 000 kg kött.
Viltet är en liten del av finländarnas köttkonsumtion Finländarna åt senaste år 73,9 kg kött per person. Älgköttets andel var 1,8 kg och andelen övrigt viltkött 0,2 kg. Det kött finländarna äter består till 95 % av gris, nöt eller fjäderfä. Av de återstående 5 procenten är älgköttet viktigast.
De kvoter som årligen fastställs för älgjakten sätter gränserna för det antal djur som fälls. Åren 2002 och 2003 var antalet fällda älgar som störst, närmare 85 000 individer. Älgjakten producerade då ungefär 2,5 kg kött per person. Största delen av viltköttet används av jägarkåren själv, vilket innebär att köttet räcker till rätt många måltider i de ivrigaste jägarnas hushåll.
Metsästys 2009
Kompletterande information från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet:
Eija Nylander, tel. 020 5751 244, förnamn.efternamn@rktl.fi
Foto: Plugi/Tuomas Heinonen
