Skriv ut Suomeksi
 

Skogsvildrenens nöd

december 2010
Bild: Plugi/Mervi KähkönenVilt- och fiskeriforskningsinstitutet har tillsammans med Kajanalands jaktvårdsdistrikt övervakat skogsvildrenens föryngring och rovdjurens eventuella effekt på vildrensstammens utveckling. Skogsvildrenen har uppvisat en kritiskt hög kalvdödlighet, men det finns inte entydiga tecken på att vargens återkomst skulle ha varit den viktigaste faktorn i renstammens tillbakagång.

Av Europas 9 000 skogsvildrenar lever 2 000–2 200 på två områden i Finland, i Kajanaland och Suomenselkäområdet. I Kajanaland har skogsvildrenen fortsatt att minska i antal. I vårens räkning påträffades endast drygt 800 skogsvildrenar. Flyginventeringen i Suomenselkäområdet på vårvintern 2008 gav som resultat 1 100–1 300 djur.


Inte enbart rovdjuren

Det är svårt att hitta någon enskild orsak till vildrensstammens tillbakagång. Den ökade kalvdödligheten i Kajanaland sammanfaller i tiden med vargstammens tillväxt. Tydligen är det så att vargens återkomst har varit en orsak till skogsvildrenens svårigheter. Vargens effekt har under de sista åren tydligt avtagit samtidigt som vargstammen i området minskat avsevärt. Det förefaller möjligt att lodjurets och björnens ökande antal nu har en större effekt, då skogsvildrenens kalvdödlighet fortsättningsvis är alarmerande hög.

Än så länge går det inte att särskilja de olika rovdjurens effekt. Vargarna är också individuella i sitt bytesval. En intensiv uppföljning av vargarna har avslöjat att en vargflock under två sommarmånader kan ta ett tjugotal renkalvar medan grannflocken endast tar en och till största delen koncentrerar sig på älg.
Skogsvildrenens svårigheter verkar ha olika orsaker i olika områden. I Ryska Karelen är vargen inte orsaken till skogsvildrenens tillbakagång. Antalet vargar har där minskat kraftigt de sista tjugo åren. De karelska forskarna ser som främsta orsak den okontrollerbara tjuvjakten.

Rovdjurens stora effekt i Kajanaland kan vara ett resultat av att skogslandskapet har blivit ogynnsamt för skogsvildrenen. Varg och skogsvildren har kunnat leva jämsides i barrskogsområdet i 10 000 år, men det naturliga skogslandskapet var helt annorlunda än dagens kraftigt brukade ekonomiskogar. I dagens skogsmosaik överlappar skogsvildrenens och älgens – vargens huvudbyte – livsmiljö i stor utsträckning och renarna möter nu rovdjuren oftare än för hundra år sedan.

Kunskap och effektivare skydd

Vi måste känna orsakerna till skogsvildrenens tillbakagång ingående för att kunna sätta in effektiva skyddsåtgärder. I dagens läge finns det anledning att starta ett internationellt forskningsprogram för att fåge bättre insikter i bakgrunden till den kritiska situationen. I inledningsskedet skulle det vara särskilt önskvärt att kunna få jämförbara resultat med likvärdiga övervakningsmetoder för skogsvildrenen i Finland och Ryssland.

Kompletterande information från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet:
specialforskare Ilpo Kojola, tel.  020 575 1411, förnamn.efternamn@rktl.fi
forskare Jyrki Pusenius, tel. 020 575 1407, förnamn.efternamn@rktl.fi

Bild: Plugi/Mervi Kähkönen